Kaos och hickory!

Spännande dagar i resebranschen just nu. Vulkanutbrottet på Island ställer till en hel del problem för oss och många andra. Vi hann precis skicka iväg och ta emot gäster innan flygplatserna stängdes i Torsdags. Den senaste prognosen säger att läget förvärrats och att "Eyjafjallajökul" fortsätter spy aska i mängder. Det ser med andra ord supermörkt ut för de gäster som planerat att åka hem imorgon. Vi har bokat in dessa resenärer ytterligare en natt på hotellet till att börja med. Nödlösningar diskuteras för fullt på kontoret medan jag och Johan försöker hålla ställningarna här nere. De flesta är rätt coola, men visst börjar vissa vara lite oroliga alltid. Men jag tycker det på nåt sätt är lite småkul att vara mitt uppe i händelsernas centrum en sån här gång. Tur man inte stressar upp sig i första taget =)

Mitt i allt kaos hakade jag idag på två av våra gäster ut på banan för att testa spela med "Hickoryklubbor". För er som inte vet vad dessa spakar är för något har jag infogat en liten bild. Klubborna gästerna hade var från 1920. Den bladigaste uppsättning jag någonsin sett. Riktiga rakblad. Lägg till mjuka träskaft och spännande grepp så har du en hickoryklubba haha.



Jag insåg snabbt att det inte gick att smacka till bollen på samma sätt som med mina egna klubbor. Krävdes en aningen flackare rörelse och enormt lugnt och bra tempo för att kunna slå med dessa klenoder. Spelade 6 hål. 3 par, 2 boogies och en avslutade birdie efter att ha smackat upp den på två på en par 5:a! Spjutad brassie från tee och sedan en spoon till bakkant green. Jag blev som ett barn på julafton där ute. Var som ett helt nytt spel. Var inte längre frågan om att bomba iväg bollen så långt som möjligt och gå för alla pinnar. Blev istället fokusering på bra tempo och att spela okomplicerat. Väldigt roligt. Blev faktiskt lite sugen på att försöka få tag på ett par såna stickor :P

Det blir spännande att se hur flygtrafiken utvecklar sig de kommande dagarna. Vem vet, kanske skickar vi iväg gästerna med buss istället?

Ha det bra så länge!

Peter